Nu har jag kommit hem från en fantastiskt rolig dag;) 3 timmar på mottagningen på Uddevalla sjukhus. Sköterskan Gunilla är helt fantastisk, hon tar mig och min oro på helt rätt sätt. Men tyvärr är mitt blodvärde kasst, 101 och gränsen att få behandling går vid 100 så troligtvis kommer jag få blod nästa gång.
- Hur känner du för det?
- Ja, vad ska jag känna, huvudsaken är väl att jag blir bra.
Hoppar väl inte högt av att få ngn annans blod, men samtidigt så gör jag allt för att min behandling ska fortgå så smärtfritt som möjligt. Gunilla trodde att mitt tryck över bröstet berodde på mitt dåliga blodvärde.
Jag har varit vegetarian i 12 år och är verkligen en värdelös sådan. Men nu har jag bunkrat upp med broccoli, blutsaft och järntabletter. Hoppas det hjälper.

Då man går på cytostatika är det viktigt med bra tänder. Så jag fick ta bilen 4 mil till NÄL på em för ett besök på käkkirurgen.
- Har du mkt problem med din visdomstand? frågade sköterskan.
- Nja, jag har andra problem som är värre, tex en tappad lagning.

Efter en stund gick det upp för mig att jag var där för strul med en visdomstand som jag hade för över ett år sen. Det var därför dom kallat mig för att operera bort den. Men då jag inte har problem just nu så hoppar jag den operationen. Det blir liksom to much. 860 kronor kostade denna korta vistelse mig. Snacka om att kasta pengarna i sjön! FAN.

Jaja, mellan behandlingarna så fick jag i alla fall köpt presenter till dottern som fyller 9 år på Valborg. Jag är inte bara cancersjuk, jag är mamma med;)

Då är det dags att kavla upp ärmarna för en dag på sjukhus. Först cellgifter 3 timmar på Uddevalla sjukhus, och därefter vidare till käkkirugen på NÄL (ett annat sjukhus) för att kolla tänderna. Idag lyser solen med sin frånvaro så det känns helt okej att tillbringa dagen inomhus.

Den första kuren har gått hur bra som helst. Lite illamående, lite köldkänslig, lite tryck över bröstet, men annars har jag mått toppen. Misstänker dock att kur nummer två kommer att kännas mer?